Från Nice, via Island till Lisebergshallen

Folk trotsade rädslan för terroristerna och vallfärdade till Frankrike. När vi äntligen fann ro i fotbolls-EM drog nästa karusell igång. Huliganerna. I stort sätt alla barer i Toulouse valde att stänga när ryssarna kom på besök, Kroatiska fans protesterade mot det egna förbundet genom att kasta in smällare på planen och engelsmännen kunde inte hålla sig från att slåss när ryssarna retades.

Mitt i allt myller av ondska fann vi kärlek och lycka i några få ögonblick. Frankrike stod som värd för fotbolls-EM och hade förberett sig för att försvara demokratin och en av världens största och mest folkkära evenemang. 90 000 poliser och militärer höll gatorna rena från ondska.

Där, i smeten av det hela, fanns en liten ö-nation som tog hela Europa och andra delar av världen med storm. Lilla Island hade tagit sig till EM för första gången och tog sig hela vägen till kvartsfinal. Men det var inte bara sensationen på planen som grep tag om folks hjärtan.

Den mäktiga ”vulkanen” dundrade genom EM och efter mästerskapet kunde vi skymta den både här och där. Den blev förknippad med Island, deras framgång och Lasse Lagerbäck. Något vi kunde glädjas åt, när övriga supportrar inte klarade av att hålla våldet borta.

Jag hade den otroliga förmånen att få vara en del av vulkanen på läktaren i Nice när Island besegrade England i åttondelsfinalen. Och när jag var på plats i Lisebergshallen i Göteborg i helgen för att titta på Gothia Cup Innebandy, fick jag uppleva det på nytt.

CL98 från Kalmar vann klassen P16. Under hela matchen hade ett stort gäng tillresta kalmariter underhållit med vulkanen. Och när laget stod på podiet för att ta emot pokalen firade de tillsammans med supportrarna genom att köra vulkanen.

En händelse som fick mig att påminnas av det goda som 2016 förde med sig, att idrotten alltid förenar och sprid mer kärlek än hat.

/Tobias Dahlberg