Conte är vinnaren

Det finns flera typer av övergångar idag. Den som slarvigt brukar kallas: "tröjvärningen". Zlatan fick den benämningen i Manchester United. Det kan låta märkligt när en klubb värvar en av världens bästa anfallare, men Zlatan är givetvis en statusvärvning som skapar ett intresse kring klubben snarare än att han är ett framtidsnamn eller är identiskt med klubbens DNA. I Zlatans fall tror jag utfallet blir lyckat. Men att bygga efter lagets passform och identitet är att föredra i grunden. Där är Chelsea bäst denna sommar.

Cesc Fabregas blev till slut kvar i Chelsea men går inte den ljusaste framtiden till mötes under Antonio Conte. Spanjoren har suttit bredvid i säsongsinledningen och flyttryktena har varit många. Att det är på grund av Fabregas bleka fjolårssäsong? Inte huvudsakligen. Fabregas är inte den energispelaren Conte söker.

På pluskontot har Chelsea plockat in N'Golo Kanté, Marcos Alonso, Michy Batshuayi och David Luiz. Den sistnämnde för en rejäl peng och jag är inte heller världens största fan av honom. Men han är flexibel och spelar med tempo och energi. Med andra ord kommer Conte ha användning av honom. Kanté är en rörlig städgumma och Batshuayi en löpstark anfallare. Spelartyperna säger sig själv.

Det finns fortfarande en del frågetecken kring Chelseas trupp. Kommer Conte väcka liv i flera spelare med tunga fjolår eller blir det fler dyra köp i januari? Det återstår att se. Men Conte har i alla fall börjat sätta sitt lag, även spelartypsmässigt nu. En extremt viktig pusselbit och olikt Chelsea. Även om flera världstränare som Mourinho, Ancelotti och Ranieri suttit på posten - så har det aldrig känts så identitetsinriktat som nu. Tidigare var det de största namn för att de kunde. Nu är det stora namn med tanke.

Annars då? Fler än hälften av Premier League-lagen krossade sitt eget transferrekord och nya fantasisummor är nu verklighet. I en tid där detta kommer att fortsätta är det värdefullt att ägna en tanke åt planen kring värvningarna. Hur Southampton exempelvis består på en bra nivå trots tränarbyten och ständiga försäljningar. Strategi och noggrannhet kallas det.

Manchester-klubbarna har de bästa trupperna och en av dem får chansen att hävda sig på Europas största scen. Men är det någon klubb som inte har det - och är på väg i rätt riktning - så är det Chelsea. Hur långt det räcker återstår att se.

/Marcus Lindén