Reseskildring

Förutom att ta ett lite större ansvar för hemarbete så finns nu även utrymme för egen tid för bland annat träning.

Dessutom har jag ett par drömresemål som min fru inte delar. Det första är Sydafrika och det andra är Kuba med omnejd. Därför har jag bestämt att dessa resmål skall jag besöka själv innan vi båda blir heltidspensionärer.

För cirka fem år sedan var jag inbjuden till Idrottsgalan av Carnegies kontor i Göteborg. Jag hade ställt upp som föredraghållare på ett kundevent innan en landskamp som spelades där och det uppskattades tydligen av arrangörerna.

Vid frackmiddagen satt en man bredvid mig som jag inte kände innan. Hans namn var Sven Gustafsson och han hade spelat i Hammarbys framgångsrika årskull 1963. Vi fann varandra och har sedan dess hållit kontakten.

När jag i början av förra året fick tips om en dam i Sydafrika som var specialiserad på att arrangera resor till Sydafrika för svenskar så frågade jag Sven om han ville åka med. Efter positivt svar så började jag planera en resa på drygt två veckor som vi slog till på.

I slutet av januari lyfte vårt plan till Johannesburg via Doha i Qatar. En övernattning i Pretoria och sedan det fantastiska lyxtåget Rovos Rail från Pretoria till Kapstaden vilket tog två dygn och fyra timmar. Halvvägs var det ett stopp vid diamantgruvan och det gigantiska The Big Hole i Kimberley.

De tre närmaste dagarna tillbringade vi i och kring Kapstaden. Utflykter till tre vingårdar i Stellenbosch samt en Town Ship tour vilket inkluderade besök i kåkstäderna där vi bland annat fick besöka en medicinman som satt i ett mörkt rum, en skola, en butik och en konstnär som hade utställning samt fängelset där Nelson Mandela satt av de två sista åren.

Vi fick verkligen se hur eländigt fattigt det är i dessa kåkstäder.
Vi blev påminda om hur tacksamma vi  skall vara för att vara födda och att få leva i Sverige. Hur de klarar av sanitet och hygien i den värme som där råder är rätt ofattbart.

Dock bör vi lära oss av att människorna i Sydafrika ofta verkar vara gladare än vad vi är.
Vi fick även träffa Annika som hade arrangerat resan för oss och fick bjuda henne på en middag på en av dom många utmärkta restauranger som finns vid Waterfront i Kapstaden.

Vi hann även med en fotbollsmatch mellan Cape Town Ajax FC och Orlando Pirates på en VM-arena. Biljetterna på bästa plats kostade sextio kronor. När matchen började var det cirka tio tusen åskådare inne och i halvlek var det dubbelt så många och även i andra halvlek så fortsatte folk att välla in. Jag vet inte om de sänkte biljettpriset efterhand eller vad det berodde på.

Kvalitén på fotbollen var så där och hemmalaget vann till slut med 3-0.
Dagen efter blev vi hämtade av en minibuss för en Garden Tour på sex dagar. Vi var förutom chauffören och guiden Jaques en grupp på sex personer, vi två och dessutom två äldre par från England.

Vi avverkade sammanlagt 150 mil och upplevde ett varierat, kuperat och vackert landskap samt safari, ett besök i en gigantisk grotta, ytterligare en skola och mycket mer.
Så nu har jag sett Big Five och många, många fler vilda  djur.

Efter återkomsten till Kapstaden så åkte vi till Taffelbergets topp och hann med en promenad på 26.500 steg i fyrtio gradig värme.

Sven och jag kände oss åter som tjugofemåringar och vi hade fantastiskt trevligt och roligt hela tiden.

Den sista kvällen hade vi bokat bord på den afrikanska restaurangen Gold där det hela tiden var uppträdanden av målade afrikanska artister. Nästan alla gäster var färgade förutom vid några bord där vita tjejer satt med afrikanska killar. Vid ett bord satt det dok ett par i sextioårsåldern som såg ut att komma från nordligare breddgrader. Sven som är värre sportfåne än vad jag är satt och rabblade bandyresultat från Sverige.

När vi skulle gå så sade mannen att han hörde att vi var från Sverige.
Han pekade på mig och sade att han hade spelat fotboll mot mig.
"Du spelade i Essinge IK innan du satsade på domarbanan", sade han.
Han var en rektor från Stockholm som hade spelat i Hässelby SK.
Det är väl då själva fan att man inte kan vara anonym ens på en halvmörk restaurang i Sydafrika….

Om ett år blir det en båtkryssning på dryga två veckor då jag skall besöka Kuba, Jamaica, Cayman Islands, Mexiko, Belize och Honduras.
Jag får se om Sven kan åka med, annars måste jag hitta en ny reskompis.

Bästa hälsningar
/Rune Larsson, Bandhagen