Drömmar och historia

Av måndagskrönikör - Jimmy Åkesson

Så blev de historiska. Så gjorde de det som ingen annan tidigare har gjort. Mot den walesiska natthimlen i Cardiff lyfte Cristiano Ronaldo och Zinedine Zidane pokalen tillsammans ytterligare en gång – för andra året i rad.
 

Det var en final där så mycket inför handlade om två av världens största klubbar men som kommit dit där de är på två helt olika sätt. Medan de vita marängerna från den spanska huvudstaden värvat för miljarder har Juventus varit en vända i fördärvet och kommit tillbaka med en grund spelare som inte kostat någonting i övergångssumma. Nu stod de där – öga mot öga och 90 minuters fotboll mellan dem.
 
Zidane på den ena sidan och Gianluigi Buffon på den andra. De som spelade tillsammans kom ut på Millenium Stadium med olika rollen. Fransosen som manager och italienaren med 22 säsonger i bagaget som spelare. Det skrevs spaltmeter och tiotusentals tecken om just de där två. Ändå handlade finalen som brukligt om en av världens bästa spelare som är sådär världsbäst på att avgöra matcher. Ronaldo vet precis hur man gör. Hans arroganta stil har gett mer hatare än älskare men när allting summeras så är det han som gör målen och det är han som vinner titlar. Då kan Juventus och Mario Mandžukić göra hur vackra mål som helst.
 
Ingen klubb hade innan lördagskvällen lyckats försvara en titel i Champions League. Men om det var någon klubb som skulle göra det så var det väl Real Madrid. Att de gjorde det mot ett smart och defensivt skickligt Juventus – att de gjorde det med fyra mål framåt – tror jag ingen riktigt förväntade sig. För när historier skrivs så brukar det ju bli efter ett manus alla fotbollsälskare vill ha och önskar. De flesta hade nog unnat den 39-åriga Buffon den där titeln. Men fotbollsvärlden är ju mer cynisk än så och hur mycket kärlek det än går att pränta in i en saga så slutar en final alltid med att någon förlorar.
 
2001 borrade Zidane in en vänstervolley i krysset och avgjorde finalen på Hampden Park i Glasgow. Tre år tidigare blev han fransk hjälte efter VM-guldet på hemmaplan. Ett imponerande troféskåp är nu fyllt med ytterligare en Champions League-pokal. Den som han vunnit både som spelare och tränare. Nu blev han historisk på nytt.
 
Det spelades ju 90 minuter fotboll också – men konstigt nog så känns det som att det kommer i efterhand. 2017 verkar bli året då lojalitet och tillhörighet lyfts fram och upp på piedestaler. Francesco Totti, John Terry och Gianluigi Buffon. Trots att de två sistnämnda bytt klubbar så finns det en genuin kärlek där det viktigaste är att ge tillbaka till klubben som gett dem trygghet, speltid och ett liv som fotbollsspelare. Det mesta handlade om två individer som stötte på varandra under en VM-final 2006. Då överlistades målvakten från straffpunkten men fick sin revansch när den franske kaptenen vandrade ut från sin sista landskamp som en slagen man. Över tio år har gått och både Buffon och Zidane har plockat på sig några titlar sedan dess. Åter igen blev en av dem en förlorare.
 
Sedan Zidane i januari 2016 klev upp från Castilla till att basa över de stora grabbarna har han vunnit fem titlar. Nog för att Real Madrid har spelare som är på den absoluta världstoppen men någon måste också ha förmågan att styra över alla egon. Det har inte gått smärtfritt och som alltid finns det någon som är missnöjd. Men i ett så kräset och okontinuerligt fotbollslag där titlar inte alltid räcker för att få vara kvar växer han sig starkare för varje seger som tas.
 
För andra året i rad står Real Madrid som segrare i Champions League. Några har försökt men ingen har tidigare lyckats. I lördags lyfte de sin 12e titel i världens mest prestigefyllda klubblagsturnering – flest av alla lag. En portugis som gjort flest mål i turneringen någonsin dubblade sin målskörd och såg till att också vinna skytteligan för 2016-17 års upplaga.
 
Det skrivs historia gång på gång. Ibland blir sluten precis som alla önskar sig – ibland förblir de drömmar och ingenting annat. Det är det som är charmen i allt det här trots allt.
 
/ Jimmy Åkesson

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Göran Andersson » SM-guld på väggen:  ”Det var intressant och inspirerande läsning, Bosse! Jag kan bara konstatera att ..”

  • Åke Samuelsson » När jag mötte Gud, ja alltså Torbjörn Nilsson:  ”Denna krönika borde vara obligatorisk i utbildningen av alla ungdomstränare. Und..”

  • anonym » Hockey vs hockey:  ”You DON'T have permit use this Dzurilla photo, due to copyright of the reprehoke..”

  • Curt Einarsson » SM-guld på väggen:  ”Vilken lysande story! Var egentligen ute efter en faktauppgift, hade lite lagom ..”

  • Rune Larsson » SM-guld på väggen:  ”Mycket trevlig krönika Bosse!”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln