EN VANLIG DAG I EN KOMMENTATORS LIV

En av de vanligaste frågorna jag får när jag stöter ihop med någon på gatan är : Var ska du resa nästa gång? Milano och Liverpool svarar jag exempelvis.  Åh ,där har jag också varit det är jättefint, Jag besökte det museet och den resturangen, blir ofta responsen då. Faktum är att det som vi kommentatorer upplever av städerna vi arbetar i främst är flygplatsen, hotellet och arenan. Sent in fort ut och till nästa evenemang. Något turistande är det inte frågan om. Med det sagt vill jag påstå att det ändå är världens näst bästa jobb efter att spela själv om du är sportintresserad. Stora matcher och nerven av direktsändning ger en härlig här och nu känsla.
Dessutom bryr sig svenska folket om sport. I bland får jag känslan att det går bra att prata mindre bra om vad som helst för utom deras favoritlag, för då ryker ofta topplocket. Idrott berör helt klart många och mycket.

Hur en kommentator förbereder sig är individuellt. Vissa läser på mer än andra. Personligen tycker jag om att bottna i det jag ska göra. Vilket för min del innebär en viss koll på klubbhistoria samt en liten biografi på varje spelare i respektive lag innehållande ålder, längd, vikt, meriter samt en liten scoutingrapport om aktörernas styrkor och svagare sidor. Samlande av statistik och annan aktuell information. Förberedelserna tar i mitt fall betydligt längre tid än själva matchen. Det är som att läsa på till en tenta i skolan och tentan är matchen. Precis som i skolan är det enklare och framförallt roligare om jag tycker om ämnet. Min erfarenhet är att ju bättre och mer underhållande en match är desto mindre använder jag av statistik och annat jag läst på om. En bra behöver inte stöd på samma sätt som en mindre bra match. Under en bra match använder jag kanske 50 % av det jag grävt fram. I en händelsefattig 95-100%.

En liten beskrivning om hur en vanlig augustimatch kan se ut från mitt kommentatorsperspektiv.
Låt mig ta play off matchen till Champions League mellan Celtic FC och Malmö FF  onsdagen den 19 augusti som exempel. En vecka innan fick jag reda på att jag skulle till Glasgow. Fick ett reseförslag som jag godkände till vår resebokare Everlina på Viasat. Avresa från Arlanda 07.40 med British Airways på matchdagen. Kom till Arlanda en timme före avgång och sammanstrålande i loungen på terminal 2 med reportern för dagen Frida Nordstrand. Vi åt frukost och pratade lite om dagen vi hade framför oss. Frida berättade att hon skulle vidare direkt från Glasgow till Bryssel för att bevaka F1- loppet i Belgien och att hon skulle åka från Glasgow till Edinburgh redan 03.00 nästa dag för att flyga därifrån till Bryssel. På Arlanda träffade vi också Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson och vi passade på att beklaga Brommapojkarnas svaga säsongsinledning. Richard och Fridas kille Jan-Erik Berg har förresten spelat allsvenskfotboll ihop i BP.

Glenn Strömberg , min expert , var redan på plats i Skottland efter att ha kommenterat Premier League helgen innan och valt att stanna kvar på de brittiska öarna i väntan på den här matchen. Vi mellanlandade på Heathrow och köpte brittiska tidningar. Efter ett par timmars väntan på Heathrow terminal 5 flög vi på en knapp timme upp till Skottlands största stad. Vi var inbokade på Holiday In hotellet vid flygplatsen. Det visade sig att Holiday In hade två flygplatshotell i Glasgow och vi lyckades gå till det vi inte var inbokade på först. Väl på rätt hotell vid 13.30-tiden mötte vi Glenn Strömberg i lobbyn och detaljplanerade dagen. Vi beställde taxi från hotellet till Celtic Park och samtidigt också från arenan till hotellet efter matchen. En viktig detalj. Jag vill inte tänka på hur många timmar jag letat taxi i kaotiska eftermatcher miljöer genom åren.

Förbundskapten Erik Hamren bodde på samma hotell och kom fram och pratade. Han skulle senare på kvällen få se Celtics Mikael Lustig bli skadad inför de viktiga landskamperna mot Ryssland och Österrike. Klockan 17.00 var det TV-möte på Celtic Park. Det innebär att TV-bolagen från de olika länderna får reda på var de ska sitta och kommentera. Var reporten ska vara plus lite annan matchorienterad information. Brittiska, svenska och norska journalister var i kraftig majoritet i pressrummet. Båda lagen har norska tränare och spelare och Norge har inte så mycket att stoltsera med på den europeiska fotbollscenen för tillfället så de tog uppenbarligen tillfället i akt. Efter över tjugo år som kommentator på plats i England kändes allt väldigt hemtamt. De engelska teknikerna med ljudtekniker Keith i spetsen var detsamma som vi brukar ha i Premier League. Ljud-Keiths största idol är förresten en fågelskådare från Gotland som heter Lars Jonsson. Bara en sån sak.

Klockan 19.45 blåste den tyske domaren Felix Brych i gång matchen och det började blytungt för Malmö FF. 1-0 Celtic i tredje minuten och 2-0 i tionde. Faktum är att Celtic hade bud på fler mål första kvarten och kunde då enkelt avgjort hela matchserien. Malmö såg vilsna ut på Celtic Park eller Parkhead som arenan kallas i folkmun. Det rådde en fantastisk atmosfär på Parkhead som tar 60 000 och är den största arenan i Skottland. Jag förstår varför Celtics fans har utsetts till världens bästa vid flera tillfällen. Wow vilket liv! Malmö lyckades hålla underläget 2-0 till paus och gjorde sen från ingenstans 2-1 genom förre Celtic spelaren Jo Inge Berget åtta minuter in på andra halvlek. Celtic ökade på till 3-1 i matchminut 62 vilket kändes logiskt. Malmö och Jo Inge Berget lyckades ändå få in en reducering i den sista stopptidsminuten. 3-2 Celtic var i underkant sett till spelet.Med facit i hand vet vi att den ledningen blev för bräcklig att spela på i returen. MFF tämligen enkelt vidare till gruppfasen efter 2-0 hemma. Kul och viktigt för svenskfotboll.

Efter matchen stötte jag på Johan Mjällby. Den före detta spelaren och assisterande tränaren i Celtic var väldigt populär bland skottarna. Johan jobbade för brittisk-TV under matchen. Erik Hamren ringde och frågade om han fick åka med oss tillbaka till hotellet då hans taxi försvunnit ifrån honom i folkvimlet efter matchen. Klockan 22.45 lokaltid kom Frida ut från intervjuområdet med dystra besked till Erik Hamren om Mikael Lustigs skada. Taxi tillbaka till hotellet. Avsked med ett vi ses snart igen. För egen del hade jag börjat tänka på Manchester United-Newcastle på lördagen och mötet  Arsenal-Liverpool på Emirates i London på måndagen. Det blev förresten den bästa 0-0 matchen jag sett på mycket länge.

Klockan 09.30 på torsdag morgon tog jag planet från Glasgow via London tillbaka hem till Stockholm Nöjd med den underhållning och dramatik som utflykten till Skottland bjudit på. Sen var det bara att sätta en ny mask på kroken och ge sig ut igen. Och vi flyger inte business class.....

/Niklas Holmgren