Alla får lira – eller? 

av tränaren - Nils Montan-Lund

Fotbollen når inte upp till Riksidrottsförbundets mål om jämlikhet och jämställdhet. Det slår forskningsprojektet ”Ung livsstil” fast i en studie som nyligen publicerats. Det är oroväckande dåliga siffror som presenteras. Men från förbundets sida är det knäpptyst.

 

Etiketter: tränaren

I Stockholm Stad har forskningsprojektet ”Ung livsstil” studerat huruvida fotbollen når Riksidrottsförbundets mål om jämlikhet och jämställdhet, bland barn och ungdomar utifrån svensk, respektive utländsk bakgrund samt socioekonomisk status. Hela 40 000 barn och unga har ingått i studien, med en svarsfrekvens på 80 procent.

Siffrorna är slående. På pojksidan lyckas fotbollen bra. På flicksidan har man misslyckats kapitalt. Svensk fotboll har ju slagit sig för bröstet och påpekat att man ligger långt fram i arbetet med att få in flickor med invandrarbakgrund. Men det visar sig alltså vara väldigt långt ifrån sanningen. Föga överraskande, egentligen.

Under fotbolls-VM undersökte nämligen tidningen Aftonbladet de senast uttagna trupperna för de båda A-landslagen, U23 för damer och U21 för herrar, för att få svar på hur många spelare som kommer från en annan bakgrund än svensk. På herrsidan var det 13 av 45 spelare (29 procent) och på damsidan endast 2 av 44 (4,8 procent). Med andra ord är det en tydlig spegling av de siffror, som ”Ung livsstil” presenterar.

Det framträder också en bild, som visar att SvFF är både ointresserade och okunniga i frågan. Här måste det ju riktas betydligt större resurser, för att lättare nå ut till de som har svårare att hitta till fotbollen. Det måste även ske ett förändringsarbete bland ledarna i både vårt nationella- och våra distriktsförbund, framför allt på dam- och flicksidan. Det har sett likadant ut i alldeles för många år.

Vad som är ännu mer anmärkningsvärt är att SvFF dessutom har statligt stöd för att främja projekt gällande frågan. Men det händer alldeles för lite. Det är ett arbete som jag personligen inte märkt av ett dugg. Och tittar vi på de siffror som presenterats, så har inte många andra gjort det heller. Sen kan man hävda till leda att man ligger längre fram än större delen av övriga Europa i frågan, men det är heller ingen bra måttstock, eller ens en ursäkt. Där görs det nämligen ännu mindre, med vissa få undantag.

Sen ska ni veta att det här inte är helt enkelt. Jag har själv träffat tränare, ledare och ansvariga från föreningar i områden, som kämpar med de här frågorna dagligen. Som ställs inför helt unika situationer dagligen och går på knäna i sin kamp för att locka unga tjejer med utländsk bakgrund till sin klubb och se till att de stannar kvar inom idrotten. Något statligt stöd, eller understöd från SvFF (eller distriktsförbund), hade de inte sett röken av.

Här har i stället basketen varit betydligt mer framgångsrik i att plocka upp dessa unga tjejer och engagera dem inom ”korgbollen”.  Kanske för att idrotten historiskt sett inte dragits med samma tunga ok av att vara en ”kill- eller tjejidrott”, basket är basket, punkt. Där är fotbollen på rätt väg i dag, men har fortfarande en tung uppförsbacke att vandra.

Jag hoppas innerligt att man tar det här på största allvar och inte bara låter det passera obemärkt förbi. Det är ju en direkt avgörande fråga både för idrotten och samhället.

Fotboll ska vara till för alla – alla ska få lira.

Fotnot: Utländsk bakgrund har personer, som är utrikes födda eller inrikes födda, med två utrikes födda föräldrar, enligt svenska myndigheter.

Läs mer: Forskningsprojektet ”Ung livsstil”. http://www.stockholm.se/idrott/forskning

/Tränaren

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln